Nanoqs grundare - Pentti Kronqvist

Arktisk polarfarare och museichef

Pentti Kronqvist är en pensionerad brandmästare, polarfarare och museichef. Pentti föddes 1938 i Vasa, men han adopterades som liten och växte upp i Fäboda i Jakobstad, nära havet och skogen. Bottniska vikens isvidder och packis fascinerade honom redan som ung pojke. Det arktiska museet Nanoq finns bara några kilometer från hans barndomshem och havet är inte långt borta heller.

Pentti jobbade vid räddningsverket i Jakobstad och var specialutbildad akutvårdare och räddningsdykare. Vid sidan om arbetet tränade Pentti löpning på landslagsnivå och hans starkaste sträckor var 800 och 1500 meter. Idrotten och det mångsidiga arbetet i brandkåren gav både uthållighet och praktiska färdigheter som visade sig viktiga vid de färder i Arktis som skulle följa.

Pentti har deltagit i ett flertal expeditioner varav den första gick till Grönland år 1971. Detta blev början på Kronqvists arktiska äventyr. År 1976 deltog Pentti i en större utmaning och skidade från norra Grönland till Kanada tillsammans med Christer Boucht och Hans Koivusalo. På denna färd träffade Pentti för första gången thule-inuiter, ett ursprungsfolk som han blev väldigt fascinerad av. I maj 1981 ledde Pentti den finsk-norska Transgrönland-expeditionen tvärs över Grönland, den blev nästan 700 km lång färd.

Penttis färder och kunskap om arktiska områden gjorde honom till en ofta anlitad föredragshållare och han har även byggt flera utställningar om thule-inuiter redan innan han grundade det arktiska museet Nanoq. Pentti har hållit föredrag inte bara i Finland, men också i St. Petersburg – Ryssland, Tyskland, Italien, Frankrike och Polen.

Idén att grunda det arktiska museet Nanoq föddes i Penttis tankar redan på 1970-talet under hans många resor till Grönland, men den passliga tidpunkten för att starta museet lät sig vänta till slutet av 1980-talet. Pentti har jobbat som museichef och varit eldsjälen av stället från första början och har ansvarat för verksamheten genom att arrangera sommarutställningar, guida gäster och genom att underhålla och utveckla museiområdet. Pentti och Nanoq-museet har fått många hedersutmärkelser och medaljer från olika organisationer. Bland annat är han hedersmedlem i Finlands arktiska klubb och Finland-Grönland föreningen Uppik.

Penttis och Nanoqs tidslinje

Museiområdet

På museiområdet finns över 20 olika byggnader. Alla hus är byggda i gammal naturnära stil. Allmogeföremål som Pentti Kronqvist har tagit tillvara har använts som inredningsdetaljer i husen. 

På sommaren öppnar vi vårt sommarcafé, var man kan sitta och njuta av en kopp kaffe eller en svalkande glass. Intill området finns en vacker naturstig för vandring i Fäbodaskogen.

1. Museets huvudbyggnad

Förebilden för Nanoqs huvudbyggnad är ett av världens nordligaste torvhus som finns i byn Ita på Grönland. Huvudbyggnaden smälter in i den omgivande miljön på ett naturligt sätt.

2. Björnidet

Till museiområdet hör en idyllisk liten stugby som Pentti byggde mellan åren 1956 och 1983. Alla stugorna är gamla rivningsobjekt från trakten som blivit uppbyggda på nytt.

3. Torvhus

Torvhuset är det traditionella sättet att bygga hus på Nordgrönland, stilen har använts av fångstfolken i tusentals år.Pentti Kronqvist övernattade i ett torvhus som detta i den övergivna fångstbyn Etah, under sin expedition från Nordgrönland till Kanada år 1976. På Nordgrönland började man bygga hus i västerländsk stil först på 1950-talet.

4. Goichmans galleri och café

Professor Wladimir Goichman (1903 – 2001) var hjärnkirurg, polarfarare och konstnär, samt sanitetsöverste i Röda Armen.  Under sina många resor till Arktis skissade han motiv till sina vackra oljemålningar. Nanoq är det enda museet i världen som ställer ut Goichmans konst. Totalt äger museet 111 st. av hans tavlor, vilka har donerats till muséet av professor Goichman själv, dottern Julia och Fram muséet i Oslo.

Goichmans galleri kan hyras.

5. Henry Rudis fångsthus

Detta lilla fångsthus är en kopia av norrmannen Henry Rudis fångsthus på ön Hopen på Spetsbergen. Rudi tog i bruk det övergivna fångsthuset år 1910 och använde det sedan i 27 år, under hans tid som fångstman i Arktis. Rudi jagade främst isbjörn, och fick smeknamnet ”isbjörnskungen” efter att ha skjutit totalt 713 isbjörnar.

6. Kommandoplatsen

Kommandoplatsen berättar om det finska Vinterkriget 1939–1940. Vinterkriget utkämpades mellan Finland och Sovjetunionen i början av andra världskriget. Kriget varade 105 dagar och utspelade sig i en av de kallaste vintrarna i Finlands historia. Här kan man lära sig om hur soldaterna kämpade i kölden, vilka strategier som användes och hur lilla Finland lyckades stoppa det Sovjetiska anfallet.

Kammandoplatsen kan hyras.

7. Fångstlider

I Fångstlidret kan man bekanta sig med gamla fångstredskap som använts i Österbotten vid jakt och fiske.

8. Lappländskt Guldvaskarläger

Guldvaskarlägret visar hur man bodde och vilka redskap man använde vid guldvaskning i Lappland, under den senare hälften av 1800-talet. 

9. Kyrkan – Avanaata Ulloria

Kyrkan byggdes till minne av när kristendomen anlände till norra Grönland och är en kopia av en av världens nordligaste kyrkor, som fanns på nordvästra Grönland år 1909. Kyrkan är enevangelisk-luthersk kyrka där kyrkoförrättningar som dop, vigslar och jordfästningar kan hållas. 

Kyrkan kan hyras för kristliga ceremonier.

10. Nyholms förråd

År 2015 donerade Doktor Erik S. Nyholm delar av sin forskningsutrustning till Nanoq. Nyholm var en finländsk rovdjursforskare och författare, gjorde flera forskningsresor till ön Kinnvika på Spetsbergen, där han studerade isbjörnar. 

11. Rökbastu

Att bada bastu är en viktig del av den finländska kulturen, och bastun har funnits i hundratals år i Finländska hem.  Rökbastun är en tidig form av bastu eftersom den saknar skorsten, skorstenen började anslutas till den finländska bastun först på 1800-talet.

Rökbastun kan hyras.

12. Storstugan

Storstugan kommer från Larsmo och visar hur en typisk bondgård kunde se ut runt sekelskiftet 1900 i Finland. 

Storstugan kan hyras.

Besök Nanoq

Nanoq finns 7 km utanför Jakobstads centrum i Fäboda byn.

Om du vill besöka Nanoq men inte har tillgång till en bil, finns följande alternativ:

  • Under sommaren kan man åka till Nanoq med buss ordnad av staden Jakobstad. Avgång varje dag kl. 11:10 från Campus Allegros busshållplats längs köpmansgatan. Bussen återvänder till museets nedre parkering kl. 14:05, med vilken man kan ta sig tillbaka till centrum. Priset är 2€ /passagerare. Barn under 4 år reser gratis. Betalning sker med kort eller kontant.

  • Hyr en cykel från After Eight.
  • Boka en taksi från någon av de lokala taksiföretagen. Till exempel Taksi Jakobstad Pietarsaari.

Praktisk information

  • För att komma till museet behöver man vandra 300 m på en skogsväg som startar från parkeringen invid Pörkenäsvägen. Det finns en parkeringsplats för rörelsehindrade och personal uppe vid huvudbyggnaden.
  • Har man bokat ett utrymme eller ett större upplevelsepaket har man lov att använda personalparkeringen. Observera dock att personalparkeringen rymmer högst 6 bilar.
  • Fyrbenta vänner är tillåtna på museigården men inte inne i byggnaderna.
  • Museireceptionen finns i byggnad nummer 1.
  • Önskar man en guidad rundtur är det bra att ringa eller skicka epost på förhand men man kan också alltid fråga på plats om det finns möjlighet till en guidad rundtur.
  • På museet finns två unisex toaletter. En av toaletterna är utrustade med potta.

Tillgänglighet

  • Vid behov kör personalen ner till parkeringen och skjutsar gäster upp till museet. Kontakta personalen i förväg om ni önskar denna service.
  • Nanoq finns i mitten av skogen och terrängen är naturenlig. Det kan finnas hala stenar och rötter samt våt mark på olika ställen. Var försiktiga när ni rör er på museiområdet.
  • På grund av museets belägenhet i naturen kan det ställvis vara svårt eller omöjligt att ta sig fram med rullstol, men i regel kan man röra sig obehindrat med rullstol på huvudstigen. På grund av terrängen rekommenderar vi att man har en medföljande assistent.
  • Byggnader/platser som är tillgängliga med rullstol och medföljande assistent är nederplanet i huvudbyggnaden, Goichmans galleri, kafeterian, laavun och kyrkan (meddela personalen så vi kan placera ut rullstolsrampen vid kyrkan).
  • Toaletterna är inte klassificerade som hindersfria toaletter men det finns tillräckligt med svängrum i dem för att svänga runt med rullstol.

Våra samarbetspartners

Utan våra talkoarbetare, sponsorer och donatorer skulle Nanoq inte finnas – museet är nämligen enbart byggt på donerade pengar och med donerat material. Under årens lopp har antalet sponsorer och donationer varit många och vi är oerhört tacksamma för allt stöd vi har fått emottaga, litet som stort. Ett särskilt tack till våra största sponsorer och donatorer som möjligjorde byggandet av museet: UPM, Sparbanken Deposita och Staden Jakobstad. Under alla de gångna åren har vi även fått värdelfullt stöd av Svenska Kulturfonden.

Talkogänget

“Det är fint att talkogruppen alltid har ställt upp. Jag är stolt över att vi har åstadkommit det här och kommer aldrig glömma de som har stöttat och sponsrat museet” – Pentti Kronqvist

Nanoq-museet är speciellt unikt, eftersom det enbart är byggt med hjälp av frivillig arbetskraft och donationer. Något lån har aldrig tagits.

Nanoqs talkomedlemmar var flitiga och professionella. Vissa var pensionerade yrkeskunniga från byggbranschen, andra var fortfarande anställda och mångkunniga. Talkogänget bestod av byggnadsmästare så som murare, snickare och elektriker, men det fanns också andra som deltog som kom från andra branscher än byggnadsbranschen.

Alla hade ett gemensamt mål och det fanns en stark vilja att arbetet skulle vara av kvalitet och utföras med noggrannhet. Under arbetet sammansvetsades talkogänget, de litade på varandra och njöt av varandras sällskap. Även om arbetet ibland väldigt hårt och intensivt, kom de ändå ihåg att samtidigt ha det roligt.

Talkogänget samlade också in pengar till museets verksamhet genom att ordna kaféverksamhet på torget under Jakobs Dagar och sälja posters på bilder som Pentti tagit under sina resor. Inför sommar gudstjänsterna som ordnades vid Nanoq varje år, kokade talkogänget laxsoppa på soppköket att säljas efteråt.

“Vid museet glömde vi titlarna och alla var jämställda och jobbade mot samma mål. Vi kompletterade varandra och var kompisar. Gemenskapen och sociala samvaron var nog det bästa i det hela för oss alla, kaffepauserna i Storstugan mellan varven var roliga och förstås hade vi också bra fester som motvikt till hårt arbete. Ingen var här mot sin vilja. Många timmar var vi här, men se nu på kvaliteten på jobbet, snyggt och fint, ingen fick slarva.  Nog är det ju häftigt att vi byggt det här, varje sten, varje spik har gänget lagt på plats och spikat ihop”
– Carl-Gustav Eriksson, talkomedlem.


Sponsorer

Fonder & Stiftelser

Samarbetspartners

Övriga partners

Nanoq-familjen

Personal & sommaranställda 2023

Föreningens styrelse